sömngångare

Läste precis i Mitires blogg om att gå i sömnen och då kom jag ihåg en så otäck sak som hände när Alicia var precis nyfödd.

Hon sov i vår säng och det hade alltid gått jättebra, men så vaknar jag med ett ryck och har fått för mig att jag lagt mig på henne! Men hon var inte där! Och inte sambon heller. Får förtvivlat för mig att hon ramlat ner från sängen och dött, jag tittar bredvid sängen. Inget barn. Jag sliter upp hela sängen, men inget barn. Går upp och ser sambon sitta i soffan och titta på tv (på den tiden var han en nattuggla) jag snyftar ”var är min bebis! jag hittar inte min bebis!”

”men hon är ju här med mig, jag tog upp henne så du skulle få sova lite”

Och som jag började gråta! Det är otäckt vad sömnbrist kan göra med en. Men jag trodde på fullt allvar att hon var borta. Att hon inte fanns längre. *rysa vid tanken*

Vid andra tillfällen, när det varit mycket med jobb och liknande, har jag vaknat av att jag b la suttit upp i sängen och pekar vägen åt kunder!

Har du gjort något knasigt när du sovit?

Dagen..

forstatte i den perfekta andan! Badade med Al, för att sen få duscha ifred, hann göra ordning både hår och sminka mig utan för mycket kläng runt benen, så jag kände mig riktigt fin när det bar av till stan för att träffa L och C för en lunch/fika.

Gick upp till det vanliga cafét och personalen blev lika glada som alltid och pratade så glatt med barnen. Kul. Blev en maffig nachotallrik, trots taskig ekonomi, men jag kunde inte låta bli 🙂

Al åt litegrann på min mat, för att sen gå till lekhörnan och leka. Nästa gång hon kom till bordet var hon alldeles blå om underläppen! Blev jätteorolig, tog upp henne i knät, med vilda protester som följd och jag tror att alla där blev förbannade på mig, men om mitt barn har blå läppar skiter jag fullständigt i det!

Hon andades som vanligt, believe me, det var inget fel på hennes lungkapacitet om man säger så. Så jag släppte konfunderad ner henne igen. Nästa gång hon kom tillbaka var det ännu mer! Upp igen! Men kunde inte märka något konstigt med henne.. förrän L säger: men kolla hennes finger! Då var hon blå om fingret, som krita eller tusch. Men jag kunde inte se något sådant där. Tittade så på en blå leksaksgubbe hon lekt med. En blå stämpel! Så var det mysteriet avklarat.. men shit var rädd jag blev där innan jag visste vad det var som gjorde henne blå som ett blåbär!

Tog en sväng på stan, Alicia ”tappade” (som man tappar saker när man är 1 år) en av sina skor.. *Snyft* ska ner på stan imorgon och får titta en extra gång om någon kanske lagt upp den någonstans.. Själv var jag tillbaka med mina skor till Din Sko för att de skulle få limma dem. Skitdåligt. Köpte dem alltså i fredags och igår såg jag att sulan släppt! Det är ANDRA gången jag går tillbaka med ett par skor för samma fel! Trist. 😦

Avslutade dagen med att L och C följde med hem till oss, och så kom även D, hennes man hit. Åh, vad jag skrattade! Var lite orolig först hur kvällen skulle arta sig, för jag fick sån enorm huvudvärk, men den släppte efter 2 alvedon och en stor kopp starkt kaffe. Jag som inte ens är en riktig kaffedrickare, börjar bli coffejunkie! Bara för att L lärde mig dricka islatte! ;P

Imorgon, eller på onsdag, får sambon svar om jobbet! Jag har fjärilar i magen, så nervös är jag över detta. Så vad borde då inte han vara? Får han det ska jag (och Al) nog dra ut honom och fira ordentligt! 😀 Hoppas!!!

GOD morgon!

Fick sovmorgon imorse, sambon gick upp med Al (som också hade sovmorgon, gick inte upp förrän kl 7 idag! Tack mamma för tipset om mörkare lakan för fönstret!) Gick upp av att jag desperat behövde gå på toa. När jag går ut möter jag sambon och Alicia, som bär en bricka med te och smörgås på, på väg till sovrummet!

Var bara att krypa ner igen och äta frukost på sängen.. bara för att jag var en underbar mamma och att de älskade mig! Man kan inte få en bättre start på dagen va? 🙂 *glad*

Frustrerad

Det finns vissa bloggar jag följer (ej listade här) som jag mest blir frustrerad och förbannad av att läsa. Ibland kan man läsa något som faktiskt inte gör mig förbannad, men nu på sista tiden har mitt hjärta rusat när jag läst. Jag blir så less på att folk.

Men slutar jag läsa då? Nee.. såklart inte, jag är ju för nyfiken på vad som händer i deras liv. Men för några är måttet rågat. Inlägg som skrivits har varit droppen som fått bägaren att rinna över.

För mitt eget bästa ska jag sluta vara nyfiken. Slutar ju ändå bara med att jag blir förbannad och skäller rakt ut i vardagrsummet och får (oftast) medhållande hummanden från sambon (han vågar väl inte annat ;P )

Nä, fram för bloggar och folk som får mig att må bra istället. Ni vet vilka ni är.

Djurparken igår, svärmor idag :P

och det var så supertrevligt!! 🙂 Och Al åkte karusell för första gången i sitt liv! *stolt mor* Först såg hon väldigt skeptisk ut när den började snurra (en sån där vanlig barnkarusell, med bilar och krokodiler och svanar som snurrar runt, runt) men efter ett tag såg hon mäkta stolt ut. Och jag log nog för alla i hela parken! Min skrutta!

Men det var inte populärt att gå vidare till nästa karusell, hade hon fått bestämma helt, hade hon nog suttit där än idag! Så roligt var det! Men när hon upptäckte att det fanns fler roliga karuseller (ett tåg och hästar som åker upp och sen ner igen) så var vi förlåtna som tog bort henne från hennes älskade svan. 🙂

Såklart blev det även lite spel på chokladhjulet. Och jag missade vinst med 2 nr! surt!!

Vädret var.. om bytligt. För kallt för att bara ha t-shirt, för varmt för att ha tröja över. Knasigt. Men det var skönt ändå.

Gick efter ett tag vidare till djurparken. Al somnade relativt fort och fick sova i vagnen när vi andra åt lunch (ja, hon hade såklart ätit redan) och det säger jag bara. Nästa gång blir det matsäck med! Att det skulle vara dyrt att äta där hade vi räknat med, men vi hade också räknat med att maten skulle vara något större än barnportion och ordentligt varm. Tråkigt. Senare skulle sambon köpa kaffe (ja, jag vet inte var vi hade haft huvudena på morgonen) 18 spänn för automatkaffe! och 28 spänn för en mjukglass vi tog 10 spänn för på jobbet förut! Galet!!

Jaja, vi såg tigrar och lejon, och fåglar (”pippi! PIPPIII!!” slut citat ;P ) och grisar, krokodiler och apor. Bara för att nämna några djur.

Och våra barn var såna änglar! Inte ett gnäll, inte något gråt alls. Och jag och sambon gick faktiskt efter ett tag och sträckte på oss ordentligt och var stolta och glada att Al var så snäll som hon var, när vi hörde andra barn, som.. inte var fullt så nöjda. Men jag sa också till sambon att varför går man till en djurpark med barn, om man inte går där på barnens villkor? Vi hade ett underbart tempo. Hann se allt och lite till. Barnen var nöjda och vi vuxna var nöjda.

Tills.. det började regna. Och som det regnade sen då! OMG! Det fullkomligen öste ner. Blött, blött, blött. Men vi var väl förberedda så vi gick i sakta mak ändå. Regnkläder och paraply bara så klarar man det mesta! 🙂

Fast tillslut blev det lite för mycket regn och med det inga djur, så då tog vi oss hem till oss och värmde oss med lite kaffe. R, M och K stannade också kvar för att äta lite tacos och så blev det lite chit-chat efter det. 21:30 styrde de kosan tillbaka till sthlm. Jag och sambon styrde kosan till sängen direkt nästan. Helt slut, men på ett harmoniskt vis.

Perfekt dag helt enkelt!

K tog Al i hand och drog med henne till karusellen

Ohh.. kan man vara mäktigare?

”Pippi.. PIPPIII” slut citat

och så en krokodrillio.. 😛

Idag var svärmor över och Al’s gammelfarmor. Också jättetrevligt. och så hade de mat och fikabröd med sig. Ännu trevligare ;P

Nu ska jag uppdatera mig i lite bloggar. 🙂

Tadaaa! 😀

Parken Zoo imorgon

bäst att sova sig lite, så man orkar med en heldag. Bilder utlovas! 🙂

shoppat lite..

Imorse tröttnade både jag och Alica på att bara gå på varandra här hemma, så jag packade ner henne i vagnen och gick till stan. Hade lite pengar kvar på mitt presentkort på Kicks som jag fick av Sambon på mors dag, och alla som känner mig, vet att pengar verkligen bränner i min plånbok. 🙂

På vägen svängde vi in oss J på hennes jobb och bubblade lite. Hon hade fortfarande inte fått hämta sin brudklänning, eftersom de inte sytt den rätt, så hon skulle gå dit idag igen, med den blivande mannen! Det går ju verkligen inte för sig, han ska ju inte se henne förrän dagen D! Men då hade hon ingen annan som kunde gå med henne, så då erbjöd jag mig att göra det.

Smet in snabbt på Kicks innan, kom ut med tre par silverörhängen, vanliga runda, en eyeliner från Isadora och en kajalvässare. 3 kronor utöver det jag hade kvar på presentkortet fick jag betala. Kunde jag väl gå med på. Hem snabbt, åt lite lunch med Al och så ner på stan igen för att möta upp J.

Åh, vad vacker hon blir! 🙂 ❤

Smet in snabbt på KappAhl efter att ha läst att skosoet hittade ett par så söta skor där för bara 49,50. Tyvärr fanns de inte här i stan, men då gick jag in på Din Sko istället. REA. Varför är det alltid Rea när man inte har pengar? Och där var de.. skorna jag har ångrat mig så grovt att jag inte köpte innan sommaren. Då var jag för snål och ville inte lägga 399:- på ett par skor. Men de var de skönaste jag provat på länge. Nu var de nedsatta till 199:-. Ett klipp, javisst, men vad gör man om man inte har några kronor? Man går hem. Och berättar för sambon att skorna man ville köpa förut nu var nedsatta till halva priset. Och vad gör han då? Jo, han säger åt en att köpa skorna ändå. Jag kan ju inte gärna gå i gympadojjor hela sommaren. Om inte annat så för omgivningens skull ;P

Så jag traskade tillbaka och köpte dem. Skulle lägga ut en bild på dem, men de fanns inte kvar på hemsidan, och eftersom de är svarta kan jag inte ta en snygg bild heller. Fina är de ialla fall.. och sköna! 🙂

Appropå sköna skor, så ska jag faktiskt köpa mig ett par såna där, i mina ögon, ruskigt fula foppatofflor, när jag börjar jobba. Skönare skor går nog inte att få tag på!

(ja, jag köper nog inte gröna, utan svarta ligger nog närmast. Vad är det med mig och svart?!)

Hemlighet 2

För att göra det lite hemligare ändå.. jag är inte gravid, och inte heller planerar vi att bli det! Sug på den nu då ;P

Håll tummarna!

Idag var sambon på intervju för ett jobb, förresten, som skulle passa honom som handen i handsken! Håll tummarna för honom alla där ute (men inte för hårt, för då spricker det) ! Jag önskar honom det här jobbet, såå mycket! vill inte se honom besviken igen. Tyvärr står det mellan honom och en till som hade utbildning. Får en klump i magen av det, chanserna är inte så stora för honom, men jag lever på hoppet!

Det är faktiskt hans tur nu! Hör Ni det? Gud, Buddah, Allah och Ödet?! 😉 *ber snällare irl* 😀

Trött i huvudet

Det här går ju inte för sig. Gå en hel dag utan att blogga! Jag lovar er att det kliat i fingrarna, men jag har bara inte tid på dagarna längre! 😦 Synd för när jag väl har tid att sitta på kvällarna så har jag glömt det mesta jag velat skriva om! Eller så är jag för trött för att hålla reda på tankarna..

Men den här krönikan från allt om barn den 25 juni -08, gjorde mig så förbannad! Så förbannad att jag inte riktigt vet var jag ska börja samla tankarna och börja skriva om exakt hur förbannad jag blev ;P

Det jag blir mest förbannad över är hur hon kan spy ur sig så mycket på så några ord, och inte ha en tanke på hur det kan påverka folk runtomkring. Visst, man kan inte ”unna” sig varje dag kanske, men man måste få unna sig, anser jag. Att inte äta mjukt bröd, att aldrig få ta den där skivan brieost till digestivekexet.. vad blir det kvar att njuta av då?

”Det är en myt att man kan käka vad som helst och ändå vara smal och smärt. Det krävs uppoffringar, svett och många timmar på löpandet. Det är inte alltid kul, men det är värt det.” Skriver hon.

Är det verkligen så värt det att vara smal? Att bli smal? Tänk om hon hade tänkt lite längre när hon skrev denna krönika. och tänkt på att alla som är överviktiga kanske inte är ”lata mammor som inte orkar gå till gymmet” utan kanske rent av har problem med sin övervikt och tänkandet kring mat överhuvudtaget? Eller kanske till och med är smala, men ser sig som tjocka! Vad gott hjälpte då denna krönika?

Ja, hör och häpna men det är inte varje gång den där chokladkakan jag äter smakar bra. Jag äter den för att jag.. ja, behöver den. Precis som en rökare behöver sina cigg, eller kaffedrickaren behöver sin kaffe! ”Man måste inte alls. Bara att låta bli” kanske Du (ja, just Du. du vet vem du är) tänker. Favoritgodiset choklad kanske är ens bästa vän.. och fiende. Det kan bli så ibland för vissa. Tänk om folk bara kunde tänka sig för lite innan de öppnar käften.. eller sätter sig bakom ett tangentbord.

Idag, efter att ha läst hennes artikel, kan jag säga att jag har tänkt tanken att jag inte kan ”unna” mig något. Alls. Ville inte ens äta middag. För det skulle vara att unna mig.. mat. Jag som är överviktig kanske inte skulle äta alls? Så illa kan fel ord ta. Visst att hon kanske ville röra om i grytan lite, men det gäller att inte vara dum!

Hon har en poäng längst ner i krönikan. Hon skriver: ”Idag finns det lika många feta människor som det finns svältande i världen. Det är var och ens plikt att faktiskt bry sig om sin hälsa.” Det är sant. Men är det inte att bry sig om sin hälsa, att åka på SPA en helg. Hört talas om psykisk hälsa någon gång, Ella Bohlin?

Hon hade kunnat komma till den poängen på ett annat sätt, anser jag. På ett proffsigt sätt. Att spy ut sitt förakt mot överviktiga mammor på detta sätt hjälpte som sagt inte mig i alla fall..

Hjälpte det någon annan?