Lite fattigare, men nöjd ändå!

Mitt älskade hjärta kom hem igår, så har faktiskt mest myst med henne. Passade på att koppla upp mig på nya datorn för att se att det funkade och snubblade över det här inlägget. Så då var jag tvungen att sätta mig och betala mina räkningar. Tackar för påminnelsen och spelar den låt som så lägligt kom upp på min spotify lista!

Billionaire – feat. Bruno Mars by Travis McCoy

Nu ska jag krypa upp i soffan med min lilla älskling och titta på bolibompa.

Har ni tänkt på att..

varje gång tidningar har temat ”Så blir du av med din fobi!” så har de alltid en stor jävla bild på ett otäckt kryp (läs: spindel) helst förstorat till normal storlek (läs: en fucking jävla fågelspindel bara *BAM* viker ut sig över hela sidan) Eller så har de en bild på en sån där lång slingrig sak (läs: orm) och likadant där. Förstorad så man nästan kan se vad den åt till middag senast (läs: grannens katt (”hjälp mig! Hjälp mig!” Fast eftersom det bara är en bild så hör man såklart inget och katten är förevigt förlorad) erhm.. )

Nu frågar jag mig: VARFÖR?! Varför i hela fridens namn gör de på detta viset? De som faktiskt har en fobi, (läs: Jag!) kan ju inte läsa dessa artiklar! Är det inte meningen, när det ändå sen alltid är en ruta som det står ”Det här kan du göra själv!”

Eller sitter de som arbetar på tidningen och gnuggar sina händer? ”HA.HA.HA! idag ska vi allt skrämma skiten ur någon stackare. Helst när de äter lunch. Så de mår illa också! Kanske slår vi 2 flugor i en smäll och får tag i en med emetofobi* också! HA.HA.HA!”

(Emetofobi* = kräkfobi reds. anm dvs min anmärkning)

Eller?!


Ändrade planer innebär plötsligt..

choklad i soffan hos J.

Skulle egentligen ha storskurat mitt kök idag tillsammans med mor min, men pratade med min hyresvärd igår och tydligen ska de stå för saneringen (mjölbaggar ftw! *ryser*) Jag har i alla fall kastat allt i mitt skafferi och torkat ur övriga skåp och diskat det som stått i dem. Lär ju bli en omgång till när NoMor är klara hos mig, men jag har i alla fall gjort så gott jag kunnat.

därav chokladen. Som intas i en annan lägenhet än just min.

I eftermiddag är det möte med dagis: ”Hur kommer det sig att min/vår dotter säger att hon inte får vara med, och att ingen tycker om henne?”

Mitt hjärta blöder. Hoppas vi kan komma till någon lösning..

Avd. Vad sa hon nu?!

Jag har satt upp en lapp på ytterdörren ”Kom ihåg matlådan!” För jag minns inte hur många gånger jag glömt den när jag väl gjort matlåda..

Nu stod jag i köket och fixade fram frukost när jag ser Alicia stå vid dörren och titta.

Alicia: MAMMA!! Jag tror jag hittat nåt!!! (jag: åh! Vaddå?) En dörr!!