Tack och god natt

Tack för alla tips om hur vi skulle göra med pencillinet för Alicia btw! Men jag kom på varför hon spydde upp det ändå. Hon var helt enkelt för varm, och pencillinet som skulle förvaras i kylskåp var för kallt. Så kroppen reagerade med att göra sig av med det på snabbast möjliga sätt..

Nu går det ner slinkande lätt, hon suger glatt i sig hela dosen. Nja. Glatt och glatt är väl kanske att överdriva, men hon får inte upp det igen i alla fall och det är ju huvudsaken! 🙂

Nu till något mindre kul.

Imorgon har vi inventering på jobbet. Klockan 06:00 ska vi starta. Detta innebär att jag måste ställa klockan på.. håll i er nu: 04:30!! FATTAR NI VAD TIDIGT DET ÄR?!

Och som om inte det räckte så måste jag alltså ta det allra första tåget som rullar från perrongen imorgon bitti! (i alla fall åt det hållet jag ska..) Vet ni hur surt det känns just nu?

Som tur är så jobbar jag bara till 14:00, sen får jag åka hem. Och förhoppningsvis kommer mina föräldrar och hälsar på ❤ *saknat*

Så, med all denna info nedskriven är det väl bara för mig att pallra mig till sängs och sova nu då. Hur lätt det nu kommer bli när man måste sova!

Just denna sena kväll..

Tänkte att när dotra somnat så skulle jag skriva ett inlägg om helgen som varit, men tills dess skulle jag zappa lite på tv. Hamnade framför Kalla Fakta och deras dokumentär om morden på Max och Saga, och mordförsöket på deras mamma.

Jag bara satte mig på vardagsrumsbordet och grät. Och jag grät. Det är så fruktansvärt oförståeligt. Jag har inte kunnat läst artiklar i tidningarna, bara skummat igenom, för om jag skulle sätta mig in mer ordentligt, så visste jag att jag skulle börja gråta. Vilket jag nu gjorde.

Sen gick jag in till Alicia där hon satt i sitt rum och lekte. Tog upp henne och kramade henne ”hårt” och länge och viskade ”jag älskar dig!” i hennes öra. Hon kramade inte tillbaka, men på något sätt tror jag att hon förstod att jag ”behövde” den där kramen, för hon var alldeles stilla..

”Just denna sena kväll ska jag stryka dig över håret och bara vara tacksam för att jag fått den största gåvan av dem alla, dig.

Jag ska ägna en tanke till alla mammor och pappor som söker sina försvunna barn. Mammor och pappor som så orättvist mist sina.

Och mammor och pappor som är på sjukhus där de ser sina barn kämpa, medan de själva håller på att gå sönder av hopplöshet och förtvivlan

Och när jag kysser dig godnatt ska jag krama dig lite hårdare, lite längre.

Då ska jag tacka alla högre makter för dig och inte be om någonting annat – utom ännu en ny dag.”

/dikt okänd

Sova säng..

Sambon gick med Al till vårdcentralen idag. Öroninflammation.. på båda öronen. Pencillin i 10 dagar.. Skruttan. Min kväll efter att jag kom hem från jobbet har bestått i att kramas och åter kramas..och agera kudde.

Och ja. Ett STORT paket piggelinglass fick följa med mig hem idag. Och vattenmelon. Det gjorde nog susen, för nu har hon ingen feber.. *peppar peppar*

Någon av er som har barn som har bra tips på att dölja flytande pencillin? Skruttan kräks direkt när hon fått i sig sina droppar. Funkar det att blanda ut i yoghurt? Det gör ju ingen nytta om det inte får stanna i kroppen tänker jag..

Nu. Sova säng. God natt. *stupar*

Svar till "Anna"

Signaturen ”Anna” skrev så här (och eftersom ”Anna” inte hade en länk så blir jag tvungen att svara här istället) om mitt inlägg ”Jädra ungar!”

”Vissa kommentarer bör man hålla för sig själv, absolut!! Men som ung idag är det inte heller speciellt lätt, äldre personer blänger hit och dit, i butikerna tar dom för givet att vi ska stjäla! Nu försvarar jag inte de där ungarna som yttrade sig på det sättet, men samtidigt som man frågar sig var respekten för de äldre har tagit vägen så borde ”de över 20” sluta dra alla ungdommar över en kam och faktiskt ge oss en chans.. ”

Mitt inlägg handlade inte om ungdomar utan om UNGAR! UNGAR på runt 6-7 år som skriker ”Gamla Gubbe!” efter en äldre man med käpp? Jag förstår ärligt talat inte riktigt hur du kom in på det andra genom att läsa mitt inlägg.. men visst, ömsesidig respekt är ju det ultimata. 🙂

Lillskruttan sjuk :(

Man ska vara försiktig med vad man önskar..

Ville ju egentligen inte åka någonstans imorgon, fredag, och nu ser det inte ut som att vi kan det heller..

När jag kom upp till dagis, så möttes jag bara av en fröken. Alicia hade ”kroknat till” precis på eftermiddagen. hon hade lekt så bra hela förmiddagen, ätit lunch o sovit middag o sen lekt lite till efter det, för att sen krupit upp hos ”sin” fröken o sen suttit där. Och det är inte likt henne att vara still längre stunder, så de hade tagit tempen på henne.. över 38,5. Bäddat ner henne i vagnen o där hade hon legat timmen innan jag kom.

De hade inte ringt eftersom de visste att jag var på väg o ville inte att jag skulle behöva oroa mig på tåget. Men hade jag vetat hade jag ju gått dit raka vägen, men jaja.

Hon satte sig inte ens upp i vagnen när hon såg mig. Bara tittade på mig med feberslöa ögon o blek till max. Det skar i mitt mammahjärta..

Skyndade oss hem. Hon grät och halvsov hela vägen.. tog tempen. 40 grader! Gav alvedon utan att tveka o sen dess har hon sovit på min arm. (så tycker ni det ser lite konstigt ut så beror det alltså på att jag skriver med vänstern) det är alltså 2 timmar snart..

Min älskade skrutta 😦

Bah!

Vad less jag blir.

Kommit hem lagom för att lämna maten jag handlade innan jag åkte hem, tänkte ta det lite lugnt,innan jag ska rusa iväg och hämta Alicia på dagis. Men nej då. Det första jag får göra är att röja här hemma! Ser ut som om en orkan dragit igenom lägenheten!

Så jädra trött på att plocka! Lite hjälp vore ju tacksamt om man kunde få!

*morrar*

sååå TRÅKIGT!!

Just nu är det såå tråkigt! Jag är på noll humör.

Läste lite i Amelias nya hösttidning. Tänkte att det kunde pigga upp mig lite, men nej. Istället kände jag ännu större press på att äta nyttigare, inreda bättre, förvara ännu bättre och göra äppelpajer till förbannelse!

Det löste jag genom att ta två chokladbitar.. till. Har redan ätit två idag. samt druckit 2 glas O’boy. Är så trött. Alicia har vaknat och gråtit i sömnen flera gånger inatt. Och så upp 5:30 på det.

Imorgon är det sista jobbardagen för veckan, vill egentligen bara åka hem, mysa med en påse chips framför en bra film och kramas med sambon. Istället ska jag åka med tåget direkt hem till svärfar med familj. *gäsp* Men det blir säkert trevligt. Det blir det alltid.

På måndag är det inventering. Börjar klockan 06:00. Prick! ”Alla är välkomna” står det på lappen. Lite hånfullt så där. Jo tack ska du ha! Tyvärr hade han glömt skriva OSA datum, chefen, så inte kan man lämna återbud heller..

Nu ska jag fortsätta jobba lite.

Sparka igång mig!!

Sex! vaddå? Är klockan sex?

Det här med sex som småbarnsförälder..

Hur lyckas man?

Hur hinner man?

Jag har hört talas om ”bolibompa-snabbisar”, kort och gott: precis vad det låter som. Men med en dotra som bara sitter still när själva Bolibompadraken är i bild, känns det som att det måste gå väldigt fort! Väldigt fort. Kan ju inte gärna spela in 15 min med bara bolibompa-draken.. eller kan man?

”Passa på när barnen sover!” Är en annan favorit.

Jahaja.

De som säger så, har nog aldrig haft barn som inte sover. Eller som sover lätt. Eller som sover i samma säng som sina föräldrar. Sa jag, ”som inte sover”? Köksbordet känns lite väl överkurs en måndag, don’t you say?

Men frågan fram alla: HUR orkar man?! Efter en dag, som börjar klockan 06:00, efter jobb och pendling på tåg bland studenter som inte fattat innebörden av kösystem eller hänsyn till andra, så hänger frågan i luften:

”orkar du?”

”Nä.. vaddå? Vill du?!”

”Nja, men jag orkar inte..”

Så slutar det med en puss och ett ”jag älskar dig” och så halvdör man i varsitt hörn av soffan..

Skaffa barnvakt! kanske ni säger då. Men vad säger man då?

”Tjena, mormor/morfar/farmor/farfar/moster eller självaste Grodan Boll! Men kan ni passa våra barn en timme eller två så vi kan få nuppa lite? Det var så länge sen nu!”

Eh.. nä.

Och även om man ljuger och säger att man vill ta en lunch på tu man hand.. tror ni inte de kan avslöja er på det fåniga leendet på mannen och dina rosiga kinder? ”Eh, jo. Erhm.. Vi tog en rask promenad för att bli av med onödiga kalorierna.. du vet.. hehe.. ölen/vinet/bearnaisesåsen.. hehe *nervöst skratt*”

Jaja. Varianterna är väl lika många som det finns föräldrar därute. Men när man kommit fram till en lösning på frågorna ”hur lyckas man?” ”hur hinner man?” och ”hur orkar man?” är det ju egentligen bara en kvar..

Hur fan var det man gjorde nu igen?!!?

😉

Jädra ungar!!

Idag när jag kom hem från jobbet och gick över gården för att komma hem, såg jag några ungar leka vid en buske. Förbi dem går en äldre farbror med käpp. Såg ut att vara runt 80 någonstans.
”gammla gubb..!” skrek en av ungarna men tystade sig själv. Jag blängde ordentligt på dem.

Hann gå förbi mannen med käpp.

”GAMLA GUBBE!!” skrek en annan av ungarna. Eller om det samma. De har rätt lika röster när de är typ 7!

Jag tvärvände. Struntade fullkomligt i eventuella föräldrar och grannsämja.

”SÅ DÄR SÄGER MAN INTE TILL ÄLDRE MÄNNISKOR!!!” arg som ett bi. och vad lik jag lät min mamma! 😮
”men han ÄR ju gammal!”
”Det spelar ingen roll! Man säger inte så där!” Sen vände jag på klacken och gick.

Mannen och jag kom i samspråk och han sa att det var värre på bussen när ingen reste sig för honom. Sen sa han att det inte gjorde något att de sa så där, han hade varit pojk själv. ”jo, men jag tycker ändå det är fräckt att tilltala folk som är äldre än 20 på det viset” svarade jag. När vi skildes åt tackade han mig.

Snorungar! Var har respekten för våra äldre tagit vägen?

Nu ska jag gå och köpa godis åt sambon..