vad sa hon nu?

scenario: vi ska äta frukost, och alicia har prompt bestämt sig för att sitta i sin barnstol igen. Problemet är då att jag måste lyfta henne. Klockan sju på morgonen är jag inte så jädra uppvärmd och stark, men istället för att säga att hon är tung, utbrister jag:

”åh.. Vad svag jag har blivit!!”
”jaa.. Snart blir du också gammal..”

Jag behöver väl knappast tillägga att jag inte blev ett dugg starkare efter den kommentaren? ;p

En award!

Häromdagen fick jag faktiskt en award av Fröken Upp och ner!

Tack sötaste!

Regler för att få denna award är följande:
Kopiera in awarden, länka till den du fått den av och ge den sen vidare till 7 andra bloggare och länka till dem + berätta 7 saker om dig själv – sprid lite glädje!

Ok, Sju saker om mig…

1. Jag kan inte somna med hela kroppen innanför täcket, helst ska bara ena foten sticka ut för den perfekta balansen mellan varmt och kallt. (min syster är exakt likadan på den här punkten! Lite roligt tycker jag)

2. Jag gillar inte att sitta med ryggen mot en dörröppning, inte heller sova på sängplatsen närmast en.

3. Jag säger ”tack” fast jag menar ”varsågod”. (arbetsskada?)

4. Jag knackar alltid på ovansidan av läskburken innan jag öppnar den.

5. Jag undviker A-brunnar, men går gärna på ”K-brunnar”.

6. Jag samlar på Buddha-figurer, vill ha minst 1 st i varje rum. Och det måste vara absolut rätt Buddha. Jag kan leta hur länge som helst.

7. När jag äter Polly-godis så måste jag alltid ta två i taget och alltid en mörk och en ljus, för den ultimata smaken

De sju bloggare jag skickar vidare denna award till är:

1.Chellio

2. Pline

3. Nanoliten

4. zill

5. Åsa

6. Egomamma

7. Smilla

Försöka finna kraften…

Idag är återigen en trött dag. Fast jag är ”bara” trött psykiskt. Hur många gånger kan man öppna sitt hjärta och berätta samma sak om och om igen?

Det tär på krafterna.

Fick i alla fall en superbra läkare, som verkligen tog sig tiden att lyssna på mig, ställde frågor, lät mig prata klart. Lät mig tänka.

Mer finns egentligen inte att säga. Om 5 veckor är det utvärdering.

Håll tummarna för mig igen nu.

Nu ska jag krypa ner i sängen och se om det blir mer sömn inatt. Samla ihop mig lite. Finna mer kraft.

God natt..

lite nervös..

ligger i sängen och ska försöka sova lite. Kvart över åtta imorgon bitti ska jag vara hos läkaren ang min medicin mot pms:en.

Fast ska jag vara helt ärlig vet jag inte vad jag är mest nervös över.

Det faktum att han kanske bara ger mig en bitchslap och säger att jag ska skärpa till mig. (inte så troligt kanske) eller det faktum att J och al för första gången ska ha en egen morgon tillsammans innan dagis, med frukost och påklädning på schemat, och stort missnöje från alicias sida (mer troligt)

Wish us luck!

vad sa hon nu?

hämtade ”min” vagn hos alicias pappa idag efter dagis. Han hade en massa kompisar över. Jag kommenterade det lite snabbt och sa att de skulle nog leka. (lajva/rollspela känns för svårt att förklara) nu på kvällen står alicia och tänker.

”de är kära mamma..”
”vilka är kära?”
”alla killarna hos pappa”
(här bryter både jag och J ut i ett fniss)
”nää.. De är inte kära, men de tycker nog om varandra..” svarar jag sen pedagogiskt. ”pappa och X är ju kära i varandra. Och jag är ju kär i J. Då pussas man och kramas”
”ja.. Jag är kär i dig!” (sötaste!!)
”vem ska du gifta dig med då?” inflikar J.
”mammaa.. L (j’s dotter) och mina kusiner!”

Nu ikväll vid nattningen fick jag frågan VARFÖR man blir kär!
”ehh. det är när man tycker om någon väldigt väldigt mycket..”
”mmm.. Och om man är snäll.. Då får man glass!”

Så det så!

Jag är trött idag. Så förbenat trött. Drömde massor av drömmar inatt igen. J tittade på mig som om jag gick på droger när jag berättade om dem för honom när vi åt frukost. Eller ja, han sa det rakt ut.

”och vilka droger går du på?”

Älskade.

Men det värsta med att vara så här trött är att jag märker av det på humöret på engång. Irriterad. Lättsårad.

Min sköld är nere. Det är jag och ”Kongo-Lasse” idag. Vet du inte vem han är? JFGI.. (just fucking google it). Typ.

Sitter på kontoret efter att ha ätit en god lunch som J gjort till mig. Det är en av anledningarna till att jag har dåligt samvete mot honom just nu. Det är en av anledningarna till att jag just skickade det här sms:et till honom nyss:

”Jag älskar dig, vet du det? Tack snälla för maten 🙂 Vill du gå en sväng med mig ikväll om det inte är alldeles för kallt? Och du? Jag älskar dig! Bara så du inte glömmer bort det…”

För det var han som startade min spiral av irriterade tankar. Fast egentligen var det jag. För jag försov mig. För att jag inte duschade igår och behövde göra det idag.

”Varför erbjuder aldrig HAN sig att göra te åt mig när vi går upp och jag ska till jobbet!”

Tror ni jag sa det till honom. Nä. Jag blev bara Kongo-Gin och mådde illa när jag skulle äta frukost.

Och varför sa jag inget? För den där matlådans skull. Min finaste. som tar hand om mig.

Nu ringer de på mig och jag måste ut och jobba..

Todels!